När Centralpalatset stod färdigt 1908 räknades det som ett av Linköpings mest moderna hus. Byggnaden uppfördes i jugendstil med dekorativa band, blad och kransar i finhuggen kalksten. Här fanns rinnande vatten, elektrisk belysning och till och med en eldriven hiss – något som var mycket ovanligt på den tiden. I bottenvåningen öppnade stadens nya saluhall, vilket gjorde Centralpalatset till en livlig mötesplats mitt i Linköping.

Gamla Linköping började växa fram på 1940-talet när äldre hus från centrala Linköping flyttades hit för att räddas undan rivning. De charmiga trähusen, kullerstensgatorna och små gårdarna skapade en levande stadsmiljö som speglar hur Linköping såg ut förr i tiden. Idag är området ett av stadens mest uppskattade besöksmål med museer, butiker och caféer i historisk miljö.

Linköpings domkyrka har dominerat stadens siluett sedan medeltiden. Bygget inleddes på 1200-talet och kyrkan växte fram under flera hundra år till en av Sveriges största katedraler. Det höga tornet syns vida omkring och inne i kyrkan finns spår av både kungliga ceremonier och viktiga händelser ur svensk historia.

Saab 29 Tunnan blev Sveriges första serietillverkade jetflygplan och gjorde sin premiärflygning 1948. Det karakteristiska flygplanet, med sin runda form, utvecklades av Saab i Linköping under en tid då svensk flygindustri växte snabbt. Tunnan kom att bli en symbol för svenskt ingenjörskunnande och är än idag starkt förknippad med Linköpings flyghistoria.

Trädgårdsföreningen anlades 1859 under en tid då intresset för trädgårdsodling växte runt om i Sverige. Parken skapades inte bara som en grön oas för promenader och avkoppling, utan också för att sprida kunskap om odling och trädgårdsskötsel. Genom plantskolor och fruktträd ville man uppmuntra Linköpingsborna att odla för husbehov och stärka fruktodlingen i Östergötland. Idag är parken en av stadens mest uppskattade mötesplatser.

Poeten Bruno K. Öijer växte upp i Linköping och har sedan 1970-talet varit en av Sveriges mest särpräglade författarröster. Med sina mörka, drömlika texter och intensiva scenframträdanden har han skapat en helt egen plats i svensk litteratur. Hans dikter rör sig ofta mellan ensamhet, revolt och människans inre värld.

Lars Winnerbäck är en av Sveriges mest älskade artister och starkt förknippad med Linköping, där han växte upp. Genom låtar om längtan, vardag och uppväxt har han skildrat både staden och människorna omkring sig. Med sin personliga stil och sina poetiska texter har han blivit en självklar del av svensk musiktradition.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var luffarna en vanlig del av gatubilden i svenska städer, även i Linköping. De vandrade mellan gårdar och samhällen på jakt efter arbete, mat eller en plats att sova för natten. Många försörjde sig genom tillfälliga jobb, hantverk eller musik, och kring järnvägen och stadens utkanter samlades ofta resande från olika delar av landet. Luffaren kom med tiden att bli en symbol för både frihet och ett hårt liv på vägarna.

Sedan Linköpings universitet grundades på 1970-talet har studenterna blivit en självklar del av stadens identitet. Det levande studentlivet präglar Linköping med färgstarka overaller, cyklar överallt och traditioner som sittningar, spex och Valborgsfirande. Kombinationen av universitet, forskning och studentkultur har gjort staden till en av Sveriges främsta studentstäder.